Politikåret 2017

Bloggandet har i princip uteblivit år 2017, och det har inte heller varit mitt mest aktiva politiska år. Jag har t.o.m. lyckats vara förhindrad att delta i ett kommunfullmäktigemöte. Det är ju synd när året inleddes med att jag var en av de pålitliga moderater som alltid var på plats:

https://sla.se/skovde/2016/12/31/politikerna-ar-oftast-pa-sin-plats

Det är inget konstigt att någon gång vara förhindrad, men jag har goda ambitioner med mitt deltagande, och prioriterar dessa, liksom våra gruppmöten så långt det går.

* * *

Det är faktiskt på gruppmötena som vår mesta politik utformas. Det är också där jag nådde mest framgång i den frågan jag ändå är mest besviken över att ha medverkat i, med tanke på utfallet. Det gäller sänkning av hastigheter inom Skövde, som drivits på av byggnadsnämnden. Motivet att kunna bygga mer är vällovligt, för det behövs, men effekten är teoretisk. Min framgång var att de föreslagna sänkningarna på Vadsboleden från 70 till 60 stoppades i det förslag som till slut gick upp till kommunfullmäktige.

Vi vet att köerna kommer att öka med 10-12 procent med en sänkning från 50 till 40. Det är statistiskt belagt. Och det finns de som vällovar hastighetssänkningen för att de anser att vissa kör som bildårar. Problemet i Skövdetrafiken är inte att folk kör för fort, utom då möjligen undantaget ’dårarna’, men de stoppas knappast genom denna sänkning. Problemet är i stället att merparten kör för långsamt. De kör osäkert. De stannar och väntar på allt som finns att vänta på, för de verkar inte veta vem som ska köra först. De kör inte när det är deras tur, eller för långsamt, och de stoppar därmed upp, hindrar bakomvarande och skapar helt onödiga köer. Eco-driving när man ska ut ur en ljuskorsning är ingen bra idé, då de allt längre köerna i stället får negativ miljökonsekvens.

Nåväl, det går att skriva en hel roman i bara ämnet trafik, bara i Skövde. Men politiken är viktigare än så. Men för att uttrycka det försiktigt: det har varit frustrerande att flytta från en större trafikstad till Skövde.

* * *

Mina debattinlägg i lokalpressen har varit några få, mest om mitt huvuduppdrag Skövde Flygplats:

https://sla.se/debatt/2017/04/27/flygplatsen-behovs

https://sla.se/debatt/2017/05/04/gronblad-drar-egna-slutsatser

https://sla.se/debatt/2017/08/03/ak-till-almedalen-innan-ni

Mycket mer har varit värt att debattera, men det har fått stanna vid två inlägg, dels för att debattnivån ibland är rent undermålig och så pass att många begåvade människor helt slutat läsa dessa sidor, eller hela lokaltidningen. Se den ena handlade om det:

https://sla.se/debatt/2017/05/08/hall-debattnivan-hog

Ett annat debattinlägg handlade om en väsentligt viktigare nationell fråga, som påverkar hela Sverige, och håller på att förgöra välfärden, dvs vård, skola och omsorg:

https://sla.se/debatt/2017/05/19/vinstretoriken-lurar-oss

I den sistnämnda frågan har jag samlat hur många artiklar som helst som underbygger mitt påstående, men kortfattat försöker vänsterretoriker vinna poäng, på bekostnad av många seriösa som vill förbättra branschen, bara av ideologiska skäl eller för att helt enkelt vinna politiska poäng. För man förbättrar inte välfärden, det är ett som är säkert. Om man har förbättring som mål ska man följa upp leverans och kvalité, och stoppa de som gör ett dåligt jobb, och om de hittar någon som kostar mer skattepengar än kommuners och landstings egna verksamheter må man titta på det också, men det är ju inte där skon klämmer. Det är vanligen den offentliga välfärden som kostar mest.

* * *

Jag avslutade förra årets blogginlägg med att debattera Monica Green, och hennes agerande i kommunfullmäktige. Hon har inte avvikit från sin raljerande bana i år heller. Hon har tvärt om avslutat året med att försöka anklaga kommunstyrelsens ordförande i en fråga där hon faktiskt blottlägger sina egna tillkortakommanden i Riksdagen, nämligen frågan om en utbyggnad och upprustning av Västra Stambanan. Vår KSO har slitit i Västra Götaland med frågan, men har också fått förhålla sig till olika viljor där det ska presenteras en gemensam åsikt från Västra Götalandsregionen.

Att sedan den politiska kampen är viktigare än saklighet för Monica Green kanske gör henne bättre för partiet, men knappast för landet. Jag har tidigare invänt mot att hon står i KF och påstår att deras politik ”är bättre för alla”. Hon har ju också fräckheten att påstå att Sveriges starka ekonomi skulle bero på S politik. Det främsta skälet är naturligtvis det internationella konjunkturläget, skäl nummer två är det låga ränteläget (som de för all del kan påverka, och det är snarare skadligt lågt i en överhettad högkonjunktur), och det tredje skälet är att Alliansen lämnade 2014 en ekonomi som var den starkaste i Europa, pga hur man hanterat ekonomin under Finanskrisen.

Vilka beslut har Monica Green eller Magdalena Andersson som bidragit till starkare ekonomi i Sverige?

* * *

Så ska jag avsluta året med det som visade att jag visst har någon uppskattning hos våra partimedlemmar. Trots att jag inte driver en personlig kampanj och inte är medialt särskilt aktiv tog jag synbar plats i medlemmarnas provval i Skaraborg. I en poängsammanställning som gjorde baserat på hur många medlemmar som i provvalet valt medlemmar på första till femte plats kom jag på delad tiondeplats i Skaraborg. Föe mig kom nuvarande riksdagspolitiker, kommunalråd och andra framträdande kommunföreträdare, såsom vår egen gruppledare i kommunen. Så platsen var hedersvärd.

Lokaltidningen uppmärksammade i en liten notis att sett bara till Skövde Kommun kom jag faktiskt trea, efter SKO Katarina Jonsson, och gruppledaren Anders G Johansson.

https://sla.se/skovde/2017/09/15/han-fick-flest-roster-i

Det återsyns dock  inte på placeringen på Riksdagslistan som nomineringskommittén tog fram. (Jag kandiderade inte alls till regionen den här gången.) Jag har förstått att alla inte gillar mitt engagemang (som var störst i förra mandatperiodens samtliga tre valrörelser). Dock tror jag att det var nomineringskommitténs utfrågning som försökte tolka min vilja och åsikt att inte ge efter för beröringsskräck utan att vi ska försöka ta regeringsplats som om jag tyckte att vi ska ”förhandla” med ett visst parti, vilket helt enkelt inte är sant. Partiet i fråga håller på att förgöra sig själva, men kan ha en och annan ljuspunkt. Faktiskt fler sådana än jag hittar hos regeringens stödparti, för där är sådana i princip obefintliga.

Det är en svår fråga hur man ska hantera regeringssituationen, men helt klart är att vi ska försöka ta en regeringsmakt, och försöka vinna gehör för frågor som måste vinnas för att vi ska klara framtidens utmaningar, och framtida lågkonjunkturer och kriser, och trygga den framtida välfärden.

Vi måste vinna valet 2018 på nationell nivå, alldeles oavsett mitt inflytande i detta.

Så, god vänner, ett Gott Nytt och förhoppningsvis framgångsrikt 2018!